Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"

En kylig och klar septemberdag med bleke sitter jag på aktertoften i morfars roddbåt. Jag är åtta. Båten är byggd i trä, av gamla farbror Dahlström på Ramsholm. Han var en av de sista bofasta fiskarna här ute. Jag vet det inte då, men den roddbåten kommer att överleva flera av de plastbåtar som jag kommer att skaffa senare i livet. Den finns ännu kvar.
– Sitt stilla i båten, säger morfar och reser sig upp från roddarbänken. Han böjer sig ned och tar ett stadigt björngrepp om det stora metallföremålet som står mellan oss i båten. En rostig gammal järnkamin. “Porin Matti”. Den faller ned i det mörkgröna vattnet med ett dovt plums och försvinner under ytan med ett sorgset sörplande.
Det var så man gjorde sig av med uttjänta prylar på morfars tid. Man gav dem tillbaka till naturen. Förr eller senare rostade de bort eller förmultnade. 
 

Sedan kom plasten till skären. För några år sedan byggde min hustru och jag en stuga på mormors och morfars gamla holme. När vi grävde grunden hittade vi en begravd plastpåse med skräp i. Den innehöll bland annat tomma filburkar, med texten fortfarande fullt läslig. Tidigt sjuttiotal. Morfar hade ätit den där filen, han älskade fil till frukosten.
Sedan gick han ut och grävde ned soporna. Inte menade han något illa med det. Det var så som hans generation alltid gjort. Och generationerna före honom. Plast var någonting nytt för dem, de kunde inte föreställa sig att det är mer eller mindre evigt, och att det med tiden så totalt skulle komma att lusa ned det hav och de klippor som morfar älskade så djupt.
Eller är plasten evig? Nja, inte ens diamanter är eviga (diamanter brinner, visste du det?). De säger att plasten aldrig försvinner, att den bara smulas ned till mindre beståndsdelar och blir till mikroplast som invaderar både djurens och våra egna kroppar. 
Det stämmer ju i och för sig, men det här beror egentligen mest bara på att plast är så nytt, ur det jordiska livets perspektiv. Naturen har inte hunnit utveckla enzymer och mikrober som kan bryta ned plast. Men den jobbar på saken.
För ett par år sedan hittade forskare plastätande bakterier utanför New Delhi i Indien. Det visade sig att bakterierna bryter ned polystyren, som används i engångsförpackningar och liknande. Fyndet gjordes i våtmarkerna ett tiotal kilometer utanför den indiska huvudstaden.
År 2016 hittade japanska forskare liknande bakterier på en soptipp i Japan, i färd med att mumsa i sig PET-plast.
 

Nu är det här ju definitivt ingen orsak att börja strö ännu mer plastsopor omkring sig i naturen, i hopp om att det bryts ned av bakterier i sinom tid. Det kommer förvisso att hända – naturen hatar outnyttjade resurser, och just nu är plasten en sådan. Men det är bara temporärt.
Naturen har tid att mixtra med sånt här, tills de plastätande bakterierna tar sin plats i ekosystemen. Det kan ta hundra år till, eller tusen. Naturen har inte bråttom. 
Det har däremot vi. Vi drunknar bokstavligen i den skiten, ursäkta mitt språkbruk. Tur nog är morfar inte bland oss längre så att han behöver se allt det där som flyter i land när nordan blåser.

Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021