Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar
pengar med gröna världen.

För den som genom ekonomiska satsningar vill gynna övergången till ett mer hållbart samhälle finns numera ett antal olika möjligheter. Enklast är att placera pengar i en miljömärkt fond.
Den nordiska miljömärkningen Svanen omfattar sedan hösten 2017 även aktie- och räntefonder. Svanenmärket kan på ansökan beviljas fonder med innehav i företag som uppfyller 25 obligatoriska kriterier inom hållbara investeringar. Bland annat utesluts vissa branscher som bedriver miljöskadlig verksamhet. Hit hör kärnkraft och utvinning och förädling av fossila bränslen.


Å andra sidan möjliggör kriterierna att fonderna får poäng för att kunna uppfylla ett obligatoriskt krav, om de har innehav i företag som producerar förnybar energi eller i övrigt är verksamma i branscher som gynnar miljön.
En sådan uteslutning eller inkludering är två huvudstrategier som kriterierna för Svanenmärket utgår från. Sebastian Högnabba, rådgivare vid Miljömärkning Sverige AB, berättar att det finns ytterligare två strategier: aktivt ägarskap samt rapportering och transparens.
– Aktivt ägarskap innebär att den Svanenmärkta fonden bör föra en proaktiv dialog med bolagen i syfte att få dem att utvecklas mot ökad hållbarhet. Fonden kan också påverka bolagen med hjälp av de röster i bolagsstämman som aktieinnehavet berättigar till, säger Högnabba.
Aktivt ägarskap kommer att bli obligatoriskt enligt den revision av Svanens kriterier som nu är på gång. Kriterierna för att få Svanenmärket skärps över hela linjen, men speciellt fondens åligganden när det gäller klimatförändringen ses över. En annan nyhet kommer att vara kriterier gällande skydd av biodiversiteten.
Åtstramningen av kriterierna följer Svanens allmänna linje att gradvis öka kraven för att få ett miljömärke. Detta tillsammans med en oberoende granskning av fondens hållbarhetskriterier skiljer Svanen från andra
system för klassificering av fonder. Exempelvis Morningstar rankar och jämför fonder enligt deras miljövänlighet genom att tilldela dem 1–5 ”jordglober”. Hållbarhetsinformationen som används här bygger på en självdeklaration från fondbolaget.
Enligt ny EU-lagstiftning ska fondbolags och bankers informationsmaterial numera omfatta också hållbarhetsrelaterade risker, speciellt i fråga om klimatpåverkan. Fonderna ska grovt indelas i mörkgröna, gröna eller neutrala (artikel 9, 8 och 6) utgående från deras hållbarhet. Det här systemet är ännu inte helt etablerat, och det är uppenbart att
klassificeringen och dess grunder tolkas mycket olika av olika aktörer.
 

Den som vill placera hållbart kan givetvis köpa aktier eller fonder som utåt har en hållbar profil. Det är dock inte alltid lätt att avgöra om det är fråga om green wash eller inte. Sebastian Högnabba betonar att Svanenmärkningen gör det hela lättare.
– Då en fond är Svanenmärkt kan man vara försäkrad om att en extern oberoende part gått igenom fondens hållbarhetsprocesser och bekräftat att den lever upp till
Svanens kriterier, säger han.
Under ansökningsprocessen bedöms huruvida fonden uppfyller Svanens kriterier och således kan beviljas Svanenmärket.
Efterlevnaden av kriterierna övervakas dels genom att bolagen årligen producerar hållbarhetsrapporter och dels genom stickprov som Svanenmärkningens kontrollörer utför regelbundet.
Högnabba påpekar att den miljöpåverkan som Svanenmärkningen har är indirekt. Genom märkningen ställs krav på att fond-bolagen vidtar åtgärder för att dess innehav utvecklas i en mer hållbar riktning.
 

På finansmarknaden är placeringar i hållbara fonder en ökande trend. Sedan starten 2017 har de Svanenmärkta fondernas sammanlagda värde ökat till mellan 25 och 30 miljarder euro. Fonderna är 65 till antalet, av vilka 14 är aktiva i Finland. Här ingår även två räntefonder. Förkortningen ESG, som ingår i flera av fondernas namn, står för Environmental, Social och Governance. Det innebär att investeringsobjekt granskas ur ekologisk, social och förvaltningsmässig synvinkel.
Vill man gå ett steg längre kan man låta hållbarhetsfaktorer påverka vilken bank man anlitar. Att ha ett konto i en bank innebär att banken använder ens pengar även då den beviljar lån åt företag som är tvivelaktiga ur hållbarhetssynvinkel. Det internationella granskningsinitiativet Fair Finance Guide gör opartiska bedömningar av banker utgående från hur hållbara projekt de finansierar. I bedömningarna ingår 12 hållbarhets-teman. Ekologisk hållbarhet innefattar bland annat klimat, biodiversitet, skogsbruk och gruvdrift. Social hållbarhet finns med i form av jämlikhet, arbetsvillkor och motverkan av korruption och skatteflykt.
Fair Finance Guide är inte verksam i Finland men nog i flera andra nordiska länder. I Sverige är Svenska naturskyddsföreningen en av krafterna bakom initiativet. Bland de banker Fair Finance Guide Sweden bedömer på sin webbplats finns flera större banker med verksamhet även i Finland. Dessa placerar sig i mitten på hållbarhetsskalan.
I bankvärlden har man reagerat på det ökande intresse för hållbarhet och  många banker har numera egna ESG-avdelningar. Bland annat Nordiska investeringsbanken granskar noga företagens hållbarhetsprofil innan banken fattar beslut om att ge dem lån.

Kriterier för Svanenmärkta fonder

Uteslutning
– Företag som producerar fossila bränslen eller utvinner energi ur dem eller kärnkraft kan inte ingå i en Svanenmärkt fond. På samma sätt utesluts produktion av vapen och tobak, liksom även företag som gjort sig skyldiga till brott mot mänskliga rättigheter eller allvarliga miljöbrott.

Inkludering
– 90 procent av före-tagen i en Svanenmärkt fond bör ha genomgått en ESG-analys. Utgående från den bör fonden placera minst hälften av
kapitalet i företag som har en stark profil i fråga om samhällsansvar. Fonden kan få tilläggspoäng för investeringar inom områden som förnybar energi, vattenrening och energieffektivitet.

Aktivt ägande
– Fonden kan samla poäng till ett obligatoriskt krav genom att påverka företagets verksamhet i hållbar riktning utgående från de andelar fonden har i företaget.

Regelbunden rapportering
– Fonden bör minst en gång om året framlägga en rapport om resultaten av det hållbarhetsarbete som den svanenmärkta fonden förutsätter. Fonden bör dessutom fyra gånger om året offentliggöra uppdaterade uppgifter om den Svanenmärkta fondens innehav.

 

 

 

 

 

 

 

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021
Kommentarer (0)
Skriv siffran 4 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Temperaturen stiger i Östersjön

Det blir allt tydligare att Östersjöns vatten sakta men säkert blir varmare. Marina värmeböljor förekommer under alla årstider. Havsforskarna satsar nu stort på att förstå hur klimatförändringen påverkar havets ekosystem.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Skördetid för frön

Hösten är mognadens och fröspridningens tid. Att ta tillvara frön och så dem nästa år ger tillfredställelse av att vara självförsörjande och av att följa med växternas hela livscykel. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Med muskelkraft i naturen

– Det mesta går att fixa om man som amputerad bara har en stark passion för det man vill göra. Det säger Kaisa Leka, som tillsammans med sin man Christoffer gjort långturer på cykel i över 20 länder – trots att Kaisas båda fötter är amputerade. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Påverka på riksnivå

I den här serien går vi igenom beslutsfattande på olika nivåer och hur olika samhällsaktörer påverkar beslutsfattandet. I tur står nu nationell lagstiftning och beslutsfattande på riksnivå. För inflytande i rikspolitiken är tidpunkten avgörande.Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 3/2021

Klimatkompensera eller inte?

Det blir allt vanligare att företag eller privatpersoner betalar för att någon annan ska minska sina utsläpp av koldioxid eller öka kolbindningen istället för att man åtgärdar sina egna utsläpp. Gröna energiprojekt eller beskogning är exempel på projekt som ofta understöds. Detta är i sig lovvärt, men systemet med frivilliga kompenseringar är inte problemfritt.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2021

Vårdbiotoperna är artrika och vackra

Genom att restaurera vårdbiotoper slår man två flugor i en smäll: biodiversiteten i våra artrikaste naturmiljöer gynnas och vackra landskap skapas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021

Även skogsfåglar utsatta för vindkraft

Inte bara måsar och rovfåglar, utan också en del skogslevande småfåglar visade sig vara sårbara för vindkraftverk enligt en ny omfattande studie.Läs mera »
Fabio Balotari-Chiebao, Finlands Natur nr 2/2021

Den eviga plasten

Kolumn med Marcus Rosenlund: "Den eviga plasten"Läs mera »
Marcus Rosenlund, Finlands Natur nr 2/2021

Påverka i landskapen

Vi bor alla i ett landskap och den vardagliga miljön runtomkring oss är långt förutbestämd av beslutsfattarna på landskapsnivå – ofta redan för åratal sedan. Hur mycket som egentligen styrs av kommunöverskridande landskap istället för en egens hemkommun kan vara överraskande. Läs mera »
Tuuli Solhagen, Finlands Natur nr 2/2021

Placera grönt

Money makes the world go round. Det gäller också ekologiskt hållbar utveckling, även om alla kanske inte gärna förknippar pengar med gröna världen.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2021