Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.

Få mänskor kan den åländska naturen lika bra som Jörgen Eriksson (till vänster i bild) och Ralf Carlsson. De har känt varandra sen folkskoleåldern och
växte upp i Godby-trakten mitt på fasta Åland. Bådas naturintresse började på 1960-talet med fåglar och natur-fotografering. 
Ralf kom att utföra sin livsgärning som lärare i biologi och geografi. Nu står han snart i beråd att pensio-nera sig från sin tjänst som lektor vid Ålands lyceum. Tidigare fick Finlands Naturs läsare ta del av hans kunskaper om åländsk natur. Ralf har även hunnit med en doktorsavhandling om snäckor och musslor i de åländska sjöarna.
Jörgens naturintresse utvecklades så småningom till ett djupare engagemang för miljön. Som så många andra fick han tidigt upp ögonen för miljögiftsproblematiken genom att läsa Rachel Carsons Tyst vår. Genom studier i biologi och miljövård kom även Jörgen under 1970-talet in på lärarbanan. Hans intresse för biotopvård bidrog till att han blev ansvarig för skötseln av de åländska naturreservaten. Åren 2004–2014 verkade han som landskapets naturvårdsintendent. 
Nu lever han glada pensionärsdagar och har gott om tid för naturfotografering, båtfärder och strövtåg i den åländska naturen. Till Jörgens skötebarn hör sedan länge 90-årsjubilerande Ålands fågelskyddsförenings fågelstationer på Lågskär och Signilskär. Till hans meriter hör att han guidat fyra finländska presidenter i den åländska naturen, bland dem Sauli Niinistö som hyser ett genuint intresse för växter.

Idag är antalet åländska naturreservat 54, från att ha varit endast åtta då Jörgen inledde sin karriär på Landskapsstyrelsen på 1970-talet. Enligt Jörgen finns det ett uppenbart behov att skydda mer åländsk natur.
– I många länder är 7–8 procent av landarealen fredad, på Åland ligger vi under två procent. Åland saknar regional markplanering, vilket innebär att fredning är det enda sättet att skydda värdefulla naturområden.
Jörgen Eriksson och Ralf Carlsson konstaterar båda att naturintresset och naturkunskapen bland ålänningarna inte är på samma nivå som då de var ungar.
– Då hade de flesta en närmare kontakt till naturen och till primärnäringarna på landsbygden. Nu har urbaniseringen även på Åland fjärmat många från naturen. De ungdomar som är intresserade av biologi börjar ofta studera bioteknik eller andra biovetenskaper där de finns pengar att hämta, säger Jörgen.
Enligt Ralf har naturintresset bland eleverna i Ålands lyceum gått i vågor. Artkunskapen är hos många på en låg nivå, men ibland dyker det upp elever som är genuint naturintresserade och ivriga att lära sig mer.

De höga bergen, karga tallmoarna och branta strandklipporna i Geta och Saltvik – från Dånö i väster till Boklobb i öster – hör till Ralfs favorittillhåll, som han gärna rekommenderar för den som vill bekanta sig med den karga sidan av Ålands natur. Bergstrakterna bjuder fortfarande på storståtlig natur, men även här har kalhyggen och skogsbilvägar gjort att känslan av ödemark inte är den samma som på 1970-talet, då Ralf och Jörgen började röra sig i området. 
Till Jörgens favoriter i åländsk natur hör naturligt nog de många reservat där lövängar och andra kulturbiotoper vårdats. Han nämner speciellt Björkör med sitt välbevarade skärgårdshemman och restaurerade slåtterängar söder om Lemland. Här råder landstigningsförbud under fåglarnas häckningstid 1.4–31.7, men vid Björkörs hemland är landstigning tillåten. Båttransport från Föglö och guidning kan beställas i förväg.
Vid lövängen på lummiga Idö i Kökararkipelagen finns numera ett område anvisat för tältning. Det samma gäller på Signilskär, vars fågelstation sedan länge lockat mängder av finska ornitologer. Till Signilskär går det att beställa båtskjuts från Eckerö.



Linda Sundström är Ralfs tidigare elev. Hon är snart klar med sina studier i marin- och miljöbiologi vid Åbo Akademi och arbetar nu med restaurering av fisklekplatser inom ett projekt vi Ålands landskapsstyrelse. 
Lindas stora passion i naturen är växter. Hennes slut-arbete kom att handla om växtsamhällens förändring i tid och rum på sandörarna kring Kökar, skärgårdskommunen där hon tillbringat mycket tid på familjens sommarställe. 
– Det finns nog inte speciellt många ålänningar som kan växter bra. Men bland jakt- och fiskeintresserade är naturkunskapen på rätt hög nivå. Ålänningarna är allmänt naturintresserade, men vi förstår kanske inte alltid att uppskatta vår natur eftersom vi är så vana vid den, säger Linda.
Hon konstaterar att Ålands natur sedan länge lockar till sig naturforskare, ornitologer och andra naturentusiaster från fastlandet.
– Nämn Hagaslätten eller Torpfjärden för en finsk ornitolog och hen lyser genast upp och glömmer språkbarriären!

 

Signilskär fågelstation ligger långt ute i Ålands hav. Foto Jörgen eriksson

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 5 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Bygg bo åt taggig vän

I augusti-september går de största igelkottshanarna i vinterdvala. Honorna och årets ungar gör det lite senare. Du kan enkelt hjälpa dem att klara vintern i din trädgård.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Stor skärgård, gamla skogar och lundar

Västra Nylands skärgård är vidsträckt och mångsidig. Hangö udds sandmarker har en speciell flora och insektsfauna. Lundar med hassel, ek och andra ädla lövträd finns på många håll. Inlandet bjuder på stora skogsområden och rikligt med sjöar och åar. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2018

Gör rent utan kemikalier

Med enkla medel går det att minimera städandets negativa effekter på miljö och hälsa. Man kommer långt med biologiskt nedbrytbara rengöringsmedel och mikrofiberdukar. Läs mera »
Maéva Hachem, Finlands Natur nr 3/2018

Dialog över Finska viken

Finland och Estland söker efter synergier i arbetet med att planera sina havsområden. Grannländerna gynnas av att känna till varandras planeringsprocesser och framtidsvisioner. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 3/2018

De vurmar för åländsk natur

Läraren, den pensionerade miljötjänstemannen och den unga biologen hyser alla ett brinnande intresse för Ålands natur.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

Avverka träd – ha skogen kvar

”Det kalhyggesfria skogsbruket har en enorm potential. Nyttan för landskapet och skogsnaturen är obestridlig och dessutom gynnas markägaren ekonomiskt. Det är bara en tidsfråga innan det kalhyggesfria skogsbruket ökar kraftigt i popularitet.”Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018

I baldersbråns rike

Utskären i juli bjuder på strålande blomsterprakt och talrika fågelungar som noga vaktas sina föräldrar.Läs mera »
Hans Hästbacka, Finlands Natur nr 2/2018

Närkontakt med vargfamiljen

Efter många och långa vandringar, tålmodigt väntande och smygande i kamouflagekläder fick naturfotografen Mats Bentmar vara med om oförglömliga möten med vargarna i Kölstareviret i mellersta Sverige på nära håll, ostörda. Följ med här på hans spännande vargmöten. Nu är denna vargfamilj utplånad i licensjakten – till sorg för fotografen och alla oss som gläds åt att uppleva vargarna levande.Läs mera »
Mats Bentmar, Finlands Natur nr 2/2018

Gipsen stoppar näringsläckaget

Genom att sprida ut gips på åkrarna kan man minska näringsläckaget med hälften. Också andra sätt att råda bot på läckaget undersöks.Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 2/2018

Lövängar, sandrev och höga berg

Åbolands skärgård har inte utan orsak kallats för världens vackraste. Här finns oändliga möjligheter att paddlande eller seglande på egen hand utforska öar och stränder av alla slag. Naturtyperna varie­rar från kala kobbar och låga sandörar till höga berg, gamla skogar och artrika lövängar.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 2/2018