Finlands Natur

Tidskriften om naturen - för miljön. Sedan 1941.

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på våren

– En kompost behöver inte ha inbyggd termometer och andra tekniska finesser för att fungera. En enkel konstruktion duger bra, naturen sköter resten om vi bara ser till att komposten inte blir för våt eller torr.
Det säger Eeva-Stiina Lönnemo, hemma i Salo. Kompostering hör till hennes favoritsysselsättningar. Hon har nu i 17 år använt en enkel fab-rikstillverkad kompost för nedbrytning av hushållsavfall. 
– Den har fungerat mycket väl och vi har varit så nöjda med den att vi döpt den till Onni!
På marknaden finns sedan länge ett stort antal kompostmodeller av olika märken och storlekar. Enligt Tessa Turtonen, tidigare ekorådgivare vid Marthaförbundet, är det inte alltid den dyraste modellen som är den bästa. Det lönar sig att ta del av resultaten från tester och utnyttja egna och bekantas erfarenheter.
– Man kan enkelt bygga sin egen kompost. Det viktiga är att den är välisolerad med till exempel styrox och att den är rätt dimensionerad för den mängd avfall man producerar, säger Lönnemo.


Komposten måste också vara så tät att råttor och andra gnagare inte kommer åt avfallet. I bottnen ska finnas lufthål för ventilationens skull. Gör man sin kompost själv kan man bygga den från scratch av bräder och fordra den invändigt med 5–6 centimeter tjock styrox. Det går också att utnyttja till exempel isolerade plasttunnor, kasserade kylskåp eller frysar. Freongaserna måste först avlägsnas ur kylanläggningar av sakkunniga innan man kan ta dem i bruk som kompostkärl.
Isoleringen är viktig för att mikroberna i en hushållskompost ska kunna vara verksamma under vinterhalvåret, liksom också kompostkärlets storlek i förhållande till mängden avfall. För lite avfall i en stor kompost kan leda till att komposten fryser, hur väl isolerad den än är. Eeva-Stiina Lönnemos kompost har ett inre lock som kan sänkas och höjas beroende på hur stor avfallsmängden är. En tumregel är att ett 200 liters kompostkärl är lämpligt för ett hushåll med fyra personer.
– En hög och smal kompost är bättre än en som är lägre och bred, säger Lönnemo. 
Man märker redan på hösten att komposten fungerar om den blir varm. Mikrobernas aktivitet kan få temperaturen att stiga upp till 70 grader inne i komposten även mitt i vintern. Det yttersta lagret kan frysa, men det isolerar ändå och håller kylan borta från de inre delarna av komposten där nedbrytningen kan fortgå.
Om komposten trots allt fryser allt igenom och nedbrytningen stannar upp gäller det att få igång den igen när vårsolen börjar värma.
– Det lönar sig att ha sin kompost placerad så att solen lyser på den så länge som möjligt. Man kan också ta av locket för att släppa in värmen, säger Tessa Turtonen. 
Hon tipsar om att man kan fylla en 1,5 liters PET-flaska med hett vatten, och låta den ligga i komposten tills vattnet svalnat. Proceduren kan med fördel upprepas några gånger. Ännu bättre är varm urin, som både tinar upp det frusna avfallet och ger det ett extra tillskott av kväve som gynnar nedbrytningen.
Lönnemo betonar att det är viktigt att hålla en optimal fuktighet i sin kompost för att den ska fungera. Fuktigheten reglerar man enklast med hjälp av strö, gjort av halm eller torv. Ströet suger i sig överlopps vatten ur kompostinnehållet. Man varvar kompostavfall med strö i lämpliga proportioner och rör om.
– En tumregel är att kompostmassan har rätt fuktighet om den avger bara några få vattendroppar då man kramar den i sin näve. Om det rinner vatten ur den är den för blöt och om den inte avger vatten alls är den för torr.
Hon säger att matrester av så olika typ som möjligt gynnar komposteringen. Under sommarhalv-året är det också bra att lägga till ogräs och annat trädgårdsavfall.
På våren är det dags att ta ut den nedersta delen av kompostmassan. Det går enklast om man har en kompost med en lucka nedtill genom vilken man kommer åt det material som legat längst underst i komposten och som nu är till hälften nedbrutet. 
Lönnemo brukar efterkompostera det halvt nedbrutna materialet genom att helt enkelt lagra det i en hög i sin trädgård. I det här skedet är matresterna så långt nedbrutna att de inte längre lockar råttor. För att den slutliga nedbrytningen ska fortgå optimalt är det bra att blanda en del trädgårdsavfall och ren mylla i kompostmaterialet. Man får räkna med totalt två år av kompost-ering innan matresterna förvandlats till högklassig, näringsrik mylla som är utmärkt att använda i odling.

Det här kan komposteras

  • Skal från frukter, rotfrukter och grönsaker
  • Kaffe- och tesump
  • Äggskal och äggfodral av papp
  • Fiskrens och ben
  • Övrigt matavfall
  • Mindre mängder hushållspapper, tidningspapper och pappers-påsar
  • Blommylla och växtavfall
  • Naturfibrer i mycket små mängder
  • Kutterspån
  • Små mängder kattsand
  • Sopdamm, dock ej dammsugarpåsar

     

Det här får inte läggas
i komposten

  • Aska eller kalk
  • Problemavfall
  • Plast, glas eller metall, såsom mjölk- eller
  • saftburkar och fil- eller yoghurt-burkar.
  • Konstfiber-, läder- eller gummivaror
  • Tobaksfimpar
  • Papper som är överdraget med vax eller plastvätskor

 

Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018
Kommentarer (0)
Skriv siffran 2 med bokstäver:
 

Finlands Natur

är tidningen för dig som vill läsa om naturen och miljön i Finland på svenska. Papperstidningen utkommer fyra gånger per år. Här på vår webbsajt presenterar vi ett litet urval artiklar ur den tryckta tidningen, i kronologisk ordning. Ytterligare några artiklar kan läsas mot avgift på den finlandssvenska tidskriftsportalen Paperini.

Är du intresserad av något särskilt ämne? Då kan du söka efter artiklar i 22 kategorier. Vill du läsa ännu fler artiklar? 
Då är det dags att börja prenumerera på Finlands Natur!
Den tryckta tidningen tidningen innehåller förutom miljörelaterat material även rikligt med faktaspäckade naturreportage illustrerade med högklassiga naturfoton.

 

Landhöjningsskärgård, skogar och myrar

Vår nya artikelserie om Svenskfinlands naturpärlor inleds i mellersta Österbotten. Tuija Warén, specialplanerare vid Forststyrelsens naturtjänster i Vasa, rekommenderar spännande utfärdsmål.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Kompostera mera

Matsvinnet i hushållen är ett allt mer uppmärksammat problem. Det kan motverkas genom gammal hederlig kompostering, som i slutändan ger prima mylla. En rätt skött kompost hålls igång hela vintern av egen kraft och om den ändå fryser går att få igång den igen på vårenLäs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 1/2018

Det svarta kolet på spåret

Svart kol, det vill säga luftburna sotpartiklar, påskyndar uppvärmningen av jordklotet och speciellt det arktiska området. Utsläppen av svart kol och dess spridning undersöks nu även i Finland. Läs mera »
Leena Rantajärvi, Finlands Natur nr 1/2018

Sarek i vinterskrud

Rejäl vinterkyla, hårda vindar och blötsnö, men också strålande sol över mäktiga fjälltoppar. Kämpigt, men alla gånger mödan värt, tyckte de blivande vildmarksguiderna efter sin vintertur i svenska fjällen. Läs mera »
Camilla Sandström, Finlands Natur nr 4/2017

Låt skogsnaturen i din närhet frodas

Vägen till en rik natur i din närskog går via mossbelupna lågor på marken, ståtliga torrakor och ett stort inslag av lövträd. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Lärorikt och energismart när familjen Taevs byggde hus

När familjen Taevs/Engblom planerade sitt hus var målet ett hälsosamt hus som passar en familj till ett överkomligt pris. Samtidigt ville familjen prova något annat än dagens standardhus. De är nöjda med resultatet men är som alla husbyggare många erfarenheter rikare.Läs mera »
Tove Fagerström, Finlands Natur nr 4/2017

Många vill skydda Östersjön

För en statsvetare ser problematiken i Östersjön annorlunda ut än för en fiskare, stugägare eller biolog. Det är ett rätt hoppfullt perspektiv. Det finns en bred medvetenhet och vilja att åtgärda problemen och styrningen är stark. Läs mera »
Nicklas Hägen, Finlands Natur nr 4/2017

Efter fasankriget

Mellan noll och 30 000 blyhagel per 100 kvadratmeter. Det har Riggert Munsterhjelm kommit fram till i sin analys av jorden på den åker som skulle förse hans familj med giftfria och möjligast ekologiska grödor.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Elbilar: batterierna inga stora miljöbovar

En ny studie visar att elbilarnas koldioxidutsläpp är klart mindre än dieselbilarnas, även då energiåtgången vid batteritillverkningen beaktas.Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 4/2017

Bly fortfarande ett miljöhot

En färsk undersökning av svenska kungsörnar visar att bly från jaktammunition påverkar örnarnas beteende negativt. De nya rönen är högaktuella även i Svenskfinland. Läs mera »
Magnus Östman, Finlands Natur nr 3/2017